Livsmedlets beskaffenhet inverkar på valet av förpackningsmaterial och förpackningsmetoder

Dessutom ställer livsmedlens olika konsistens olika krav på förpackningarna. Även portioneringsmetoderna är beroende av livsmedlets storlek, beskaffenhet och konsistens.

Fasta ämnen

Till förpackning av fasta ämnen kan man använda olika fiberbaserade material (papper, kartong, papp), plast, metall och kombinationer av dem alla. Förpackningarna kan vara säckar, askar, lådor, burkar o.d.
Livsmedel bestående av stycken har traditionellt varit lättast att packa. De förvaras i allmänhet väl i sina förpackningar. Förpackningens form och kraven på skydd beror på livsmedlet.

Pulverformiga ämnen uppför sig i vissa avseenden som vätskor: de fyller förpackningar av olika form ända till kanterna, och genom även de minsta springor kan de sprida sig i omgivningen. Förpackningarna för pulverformiga ämnen måste ofta skydda produkten mot fukt samt mot genomträngning av syre och aromer. Pulverformiga ämnen är lätta att portionera i förpackningar av bestämd vikt.

Halvfasta ämnen

Många livsmedel är i pastaform, halvfasta ämnen. Dessa kan innehålla fasta bitar. Förpackningar för sådana ämnen är ofta askar, tuber, flaskor eller burkar tillverkade av plast, glas eller metall. Man bör fästa uppmärksamhet vid tillslutningen av kärlet. Konsumentförpackningarna för halvfasta ämnen hamnar ofta på matbordet, och de öppnas och sluts flera gånger.

Vätska

Av förpackningskartonger för vätskor kan det formas tegelstensförpackningar i en förpackningsmaskin. Den tvärgående fogen tillsluts under vätskeytan. Källan till bilden: Tetra Pak, illustratör Ulf Cronberg.

Vätskor förpackas nuförtiden mest i burkar tillverkade av förpackningskartong för vätskor. Även flaskor av plast och glas samt aluminiumburkar är vanliga. Tidigare var glasburkar eller olika träkuttingar och trätunnor eller läglar gjorda av läder och magar de vanligaste förpackningarna.

Att förpacka vätskor är krävande eftersom de skvätter och tränger igenom även små hål i förpackningen. Vätskeförpackningar måste tillslutas med en tät fog eller med en tillslutare.

Vätskor är inte beroende av förpackningens form och de fyller den ända till kanterna. För vätskor är det lätt att göra förpackningar av bestämd vikt. Vätskor kan portioneras genom användning av våg eller volymdoserare.

Vätskors volym ökar när temperaturen stiger. Om temperaturen varierar ska det finnas tillräckligt med utrymme för utvidgning i förpackningen så att den inte går sönder.

Till vänster visas en tvåhundra år gammal träkutting. Vinförpackningen till höger är en s.k. bag in box-förpackning där den del av förpackningen som är i kontakt med den egentliga produkten är en plastpåse. Bag in box-förpackningarna antas bli allmännare som vätskeförpackningar tack vare att mycket lite syre kan tränga in i påsen.

Gaser

Gaser finns i livsmedel bara som beståndsdelar: i skum som vispat i en vätska, som en vattenlösning, som förpackningsgas eller som aromämne. Av till exempel följande orsaker är det dock skäl att beakta hur gaserna uppför sig i förpackningarna:

• Man bör se till att aromämnen inte går igenom förpackningens vägg. Det behövs gastäta förpackningar så att olika lukter och aromer inte avges till luften i lagret eller till andra livsmedel. I gastäta förpackningar upptar inte heller själva produkten främmande lukter, till exempel av lök, kryddor osv.
• Om livsmedlet är ett skum krävs det ofta en skyddande förpackning, eftersom produkten är skör.
• En vätskeförpackning skall klara av tryckvariationer som en förhöjning av vätskans temperatur eller till exempel jäsning kan orsaka. En läskflaska kan spricka i sommarvärmen, när koldioxiden som avges från drycken höjer trycket.

Last modified: 22.05.2007
Skapare och källor