Plast Egenskaper och exempel på användning
Polyeten PE

LDPE, dvs. polyeten med låg densitet, är en mjuk plast. LDPE används bland annat i plastpåsar och folier. Den används i olika krymp- och sträckförpackningar. LDPE är en plast som är seg, genomskinlig och tålig mot vattenånga. Den ger ett ganska dåligt skydd för aromer, syre och fett.
HDPE, dvs. polyeten med hög densitet, är en stark och stel, prasslig och grumlig plast. Den tål värme och fett väl. Även av HDPE tillverkas plastpåsar, flaskor och dunkar. Den används också i produkter som ska vara starka, till exempel läskedrycksbackar.
Polypropen PP
Polypropen påminner till egenskaperna om polyeten, men man får klarare, rasslande folier av den, och den tål värme ganska väl. Däremot tål den kyla sämre än polyetenerna.
Den används bland annat till sötsaks- och brödförpackningar, fönster på papperspåsar, olika kombinationsmaterial, som till exempel chipspåsar.
Polyvinylklorid
PVC

PVC är en stark plast som innehåller klor. Man kan tillverka folier, flaskor och kläder av den. I Finland används PVC mycket sällan till förpackningar, eftersom det uppstår skadliga föreningar när den bränns. PVC måste sorteras ur det förpackningsavfall som går till energianvändning.
Polystyren PS
Polystyren används till tillverkning av klara bägare. Som skummad används den till tillverkning av förpackningar som är värmeisolerande, såsom fisklådor.
Polyamider PA
Polyamider används speciellt till tillverkning av textilfibrer (nylon) och till föremål som ska vara starka, såsom skärbräden. Som tunna skikt används de i olika kombinationsmaterial, till exempel kombinerade med polyeten. Beteckningen här invid används för märkning av kombinationsplaster och polyamider, polykarbonat m.m.
Polyetentereftalat PET Användningen av PET-flaskor har ökat kraftigt på bekostnad av glasflaskor. Av PET-plast kan man också tillverka ugnsfasta portionsförpackningar.
Bioplaster Nedbrytbara plaster tillverkas till exempel av majsstärkelse. Deras tekniska egenskaper är i allmänhet sämre än plasternas, men de används särskilt då man vill undvika förpackningar som inte bryts ner i naturen, dvs. sådana vars råmaterial är icke-förnybar råolja.