5: Finland från förhistorien till autonomin (HI 5) Ety?Nlukio

5. Frihetens och nyttans tid (sidorna 112-122 i läroboken)


Frihetstiden

Med Karl XII:s död ersätts det kungliga enväldet med ständernas (riksdagens) frihet. Oberoendet av kungamakten kom att bli så totalt att kungens namnteckning tidvis ersattes med en stämpel.

Finland hade lidit kraftigt under stora ofreden och efter fredsslutet försökte man hjälpa landsdelen att komma på fötter igen. Med den nya gränsdragningen hade Viborg och största delen av Karelen gått förlorad, men huvuddelen av landet förblev kvar inom det svenska kungadömet. Inrikespolitiskt domineras frihetstiden av en kamp om makten mellan två dominerande grupperingar, hattar och mössor. Då de revanschlystna hattarna fick makten inledde de ett krig mot Ryssland i avsikt att återta det som förlorats 1721. Hattarnas krig avslutades med freden i Åbo 1743 efter att Finland för andra gången på kort tid varit ockuperat av ryska styrkor. Genom den nya gränsdragningen förlorade Sverige-Finland alla sina gränsfästningar i öster, vilket inte bådade gott för framtiden. Samtidigt kom det manifest som kejsarinnan Elisabets gav finska folket under pågående krig att så ett frö, som senare gav upphov till separatistiska tankeriktningar i vårt land. För att ersätta de förluster Finland lidit under hattarnas krig påbörjades byggandet av Sveaborg.


Kakelugnen blev allmän under 1700-talet

Under frihetstiden lades grunden till och formades många de fenomen som vi lever med idag. Förutom det svenska tal- och skriftspråkets nuvarande form, tillkom även en ny kalender och en rad nya bruksföremål samt inredningar och maträtter som vi fortfarande använder oss av.

Näringslivet dominerades av merkantilismen och vi upplevde en teknisk utveckling som gav upphov till manufakturer och förbättringar inom kommunikationer, bergsbruk och sågverk. Inom lantbruket vann fysiokratin insteg, vilket ledde till en rad förbättringar och införandet av nya odlingsmetoder och odlingsväxter (bl.a. potatis). Viktigast var dock beslutet om storskiftet 1757 som skulle skapa sammanhängande ägor i stället för det lapptäcke som varit kännetecknande för tegskiftet.

Kolonialvaror hämtades till Sverige-Finland med egna fartyg. I merkantilistisk anda hade produktplakatet tillkommit för att skydda egen sjöfart, och de handelskompanier som fick monopol på utrikeshandeln gjorde stora vinster. Genom Anders Chydenius insatser upphävdes det bottniska stapeltvånget 1765, vilket gjorde det möjligt för de österbottniska kuststäderna att själv bedriva export och importverksamhet.

Frihetstiden var kulturellt och vetenskapligt en gyllene epok. Svenska och finländska vetenskapsmän som Carl von Linné, Per Kalm, Per Adrian Gadd, Johan Gadolin, Anders Celsius och Carl Scheele vann vid sidan av många andra ryktbarhet för sina insatser i hela den civiliserade världen.

 

Aktiveringsuppgifter:

  • Vilket var det centrala innehållet i Elisabets manifest?
  • Vilka föremål i ditt vardagsrum togs i bruk under frihetstiden?
  • Under gustavianska tiden anammades många franska lånord. Sök reda på tio av dessa som vi dagligen använder i vårt normspråk.

   

Gustav III:s tid


Jean Jaques Rousseau var vid sidan av Voltaire en av de främsta upplysningsfilosoferna och förespråkade en återgång till det ursprungliga samtidigt som han betonade förnuftets betydelse och individernas rätt.
Gustav III blev regent 1772 inledde han sin regeringstid med att återge konungen makt och myndighet. Det skedde genom en statskupp som slutade med införandet av en ny regeringsform (RF 1772). För Finland var detta av särskild stor betydelse, eftersom regeringsformen och dess tillägg (FSA 1789) kom att reglera förhållandet mellan Finland och tsaren under den ryska tiden.
Gustav var en upplyst monark och genomförde en rad reformer i upplysningens anda. Bland annat tilläts andra kristna samfund än de evangelisk-lutherska och en viss fördragsamhet visades även mot judar. Tortyr förbjöds och fångvården humaniserades samtidigt som kronobönderna gavs möjlighet att lösa in sina hemman. Gustav III slopade också adelns företräde till statstjänster.

Näringslivet utvecklades under Gustavs tid och i Finland grundade han Tammerfors och Kuopio, samtidigt som Vasa fick en hovrätt 1776. Året före hade beslut tagits om en generös skiftning av skogarna, vilket ledde till att gårdarna fick egna skogsskiften. Överskottet gjordes till kronoskogar, vilket förklarar statens stora skogsinnehav i vår egen tid. Åtgärder vidtogs även för att stärka Finlands försvar.

Under Gustav III upplevdes ett kulturellt uppsving. ”Tjusarkonungen” deltog aktivt i teater- och kulturlivet och franska seder vann insteg framförallt vid hovet. Svenska akademin tillkom 1786 och vid sidan av Carl Michael Bellman verkade flera andra framstående författare.

På en riksdag 1786 visade det sig att det fanns ett starkt missnöje med Gustavs regim. Orsaken var delvis missväxt och nödår samtidigt som förbudet mot brännvinsbränning och försäljningen av pastorat var en nagel i ögat för befolkningen. Gustav ville återvinna sin popularitet med ett framgångsrikt revanschkrig och 1788 anföll han Ryssland. Det misslyckade kriget medförde inga gränsjusteringar, men en officersopposition uppkom och det gav upphov till Liikalanoten och Anjalaförbundet. Efter en panikartad flykt från Finland lyckades Gustav besegra danskarna som förklarat Sverige krig. Stämningen i samhället förändrades och Gustav kunde genomdriva Förenings- och säkerhetsakten som ytterligare stärkte konungamakten. Adelsoppositionen var emellertid inte knäckt och 1792 blev Gustav III offer för en sammansvärjning och han avled efter att ha blivit dödligt sårad vid ett attentat på operamaskeraden.

Anckarströms bekännelse av mordet på Gustav III



Aktiveringsuppgifter:
  • Var Liikalanoten landsförräderi?



TakaisinSeuraava

HISTORIA
Historia 5
Historia på distans
Allmänt, kurs 5
Studieplan
Kursinnehåll
 
1. Finlands förhistoria
2. Finlands anslutning till den västerländska kulturgemenskapen
3. Den nya tidens vindar
4. Stormaktstiden
5. Frihetens och nyttans tid
6. Finland - den ryska örnens byte
Uppgifter
Litteratur och länkar
Kursutvärdering
 
UtbildningsstyrelsenDistansgymnasiet EDU.FI