5: Finland från förhistorien till autonomin (HI 5) Ety?Nlukio
4. Stormaktstiden (sidorna 99-111 i läroboken)

Då Karl IX den siste av Gustav Vasas regerande söner dog 1611, efterlämnade han ett rike som var invecklat i krig med alla grannstater. Det föll på Gustav II Adolfs lott att skapa en bättre framtid. Snabbt slöts en ofördelaktig fred med Danmark och vapenstillestånd kunde nås med Polen. Ryska väldet som befann sig i stor oreda var tvunget att acceptera Stolbovafreden 1617, vilket uteslöt dem från Östersjön och gav Finland stora landområden i öst och sydost.


Tjärbränningen var  en viktig binäring på landsbygden och efterfrågan var stor bland europas sjöfararnationer


Gustav II Adolf lade grunden till en stark nationalstat genom ett stort antal reformer. Till sin hjälp hade han Axel Oxenstierna (antagligen världshistoriens främsta statsman) som planerade och genomdrev konungens åtgärder. Makten centraliserades och fem kollegier (ämbetsverk som motsvarar våra dagars ministerier) inrättades. Länsindelningen infördes under landshövdingens ledning (Finland fick fem län). Regional tillkom häraden under kronofogden och lokalt fanns länsmanssocknarna närmast invånarna. Riksdagsarbetet stabiliserades med en ny riksdagsordning (RO 1617) och inom rättsväsendet skapades ett enhetligt system med fast instansordning.

Inom näringslivet genomfördes den merkantilistiska politiken vilket gjorde det lättare för kronan att kontrollera handeln och lyfta skatter, men i praktiken innebar det även att det bottniska stapeltvånget skapades. Bergsbruket gynnades och de finska skogarnas träkolspotential togs i bruk genom att järnbruk grundades här (Fiskars, Billnäs). Tjärbränningen gynnades också och den kom att bli en viktig inkomstkälla för bönderna i Österbotten och östra Finland fram till slutet av 1800-talet.

Också utbildningen reformerades och förenhetligades under Gustav II Adolfs tid. Negativt var dock att handel koncentrerades till städerna och förbjöds på landsbygden. I städerna infördes också skråtvånget. Jordbruket som de flesta levde av förbisågs, för det var sällan bönderna rörde sig med klingande mynt, varför de inte var av centralt intresse för kronan som ville ha tillgång till skattemedel.

Gustav II Adolfs militärreformer skapade en rörlig och slagkraftig armé som togs i bruk då Sverige-Finland gick med i det trettioåriga kriget. Det långvariga kriget sög arbetskraft, dragdjur och skattemedel ur landet och Finland drabbades så hårt att landet stagnerade kraftigt. För att råda bot på de usla förhållanden sändes greve Per Brahe till Finland som generalguvernör och han lyckades få till stånd så stora förbättringar inom kommunikationer, postgång och utbildning (Åbo Akademi) att vi ännu idag talar om grevens tid.

Aktiveringsuppgifter:

  • Vad förklarar att ett fattigt glestbebott fjärran nordiskt land som Sverige –Finland kunde bli en stormakt?
  • Varför var finländska soldater överrepresenterade i den svenska armén?

Genom Westfaliska freden som avslutade trettioåriga kriget 1648, blev Sverige-Finland en europeisk stormakt. Det var en fred som förutom landvinster på kontinenten gav inflytande och makt. I sig själv var situationen bedräglig eftersom den nyvunna stormaktsställningen inte byggde så mycket på egen storhet som på de andra staternas tillfälliga svaghet.

Före Gustav II Adolfs dotter - drottning Kristina - abdikerade och konverterade till katolicismen, hann hon ha en kort men glansfull regeringstid. De ekonomiska problem som uppstått löstes av hennes efterträdare genom indragningar av förläningar (reduktioner). Samtidigt genomfördes kungligt envälde i samtidens anda och en ny rekryteringsform för soldater togs i bruk (indelningsverket). Med barnkonungen Karl XII:s tillträde ville grannstaterna återta sin förlorade position varför Sverige-Finland åter kom att engageras i ett långvarigt krig (Stora nordiska kriget 1700-1721).


Drottning Kristina konverterade och övergick till sin faders fiendeläger



Gamla soldattorp från indelningsverkets tid har bevarats och används bl.a. som sommarstugor

Under kriget kom Finland att drabbas hårt. Vi utarmades på grund av det stora behovet av dragdjur och soldater till kriget, men värre var att kriget fördes på kontinenten och att våra egna gränser förblev oförsvarade. Ryska förband besatte Finland, och från 1714 till 1721 led landet under en brutal rysk ockupation.  Efter Karl XII:s död slöts fred 1721 i Nystad och därmed hade både stormaktstiden och det kungliga enväldet nått sitt slut.


Aktiveringsuppgifter:

  • Cirka tio procent av soldaterna stupade i fält. Hur kommer det sig att det i alla fall var liktydigt med en dödsdom att dra ut i krig?
  • Efter 1721 kom Sverige–Finland att minska i alla nya freder som slöts. Hur förklarar vi det?  
  • Varför togs Kristina emot av påven med öppna armar



TakaisinSeuraava

HISTORIA
Historia 5
Historia på distans
Allmänt, kurs 5
Studieplan
Kursinnehåll
 
1. Finlands förhistoria
2. Finlands anslutning till den västerländska kulturgemenskapen
3. Den nya tidens vindar
4. Stormaktstiden
5. Frihetens och nyttans tid
6. Finland - den ryska örnens byte
Uppgifter
Litteratur och länkar
Kursutvärdering
 
UtbildningsstyrelsenDistansgymnasiet EDU.FI