5: Finland från förhistorien till autonomin (HI 5) Ety?Nlukio

2. Finlands anslutning till den västerländska kulturgemenskapen     (sidorna 60-81 i läroboken)


Det landområde som skulle bli Finland befann sig i gränsområdet mellan öst och väst. Tillgången på pälsverk, fisk och byte lockade till sig olika kringströvande jägargrupper, vilka betraktade landområdet som sina utmarker. Det ledde till konflikter mellan den finländska befolkningen och Novgorod (ryssar) och längre norrut tävlade birkarlarna, samerna, svenskarna och norrmännen om kontrollen över Lappmarken.

Bosättning under yngre stenålder

Bosättningen etablerades runt de fruktbara stränderna av det finska insjösystemet och småningom uppkom de finska stammarna ur denna befolkning. Efter folkvandringstidens slut uppstod nya statsbildningar i Europa och de stora floderna blev viktiga handelsleder för produkter som förmedlades tvärs över kontinenten. Behovet av att skydda sig mot kyla och vind var stort, varför efterfrågan på pälsverk var stor i Europa. Det gjorde också att intresset för våra nordliga jaktmarker ökade. Handelsvägarna till det inre av Ryssland passerade våra kuster och vi kunde bland annat sända torkad fisk och pälsverk till den europeiska marknaden. Det var i huvudsak gotländska och nordtyska handelsmän som förmedlade produkter mellan Norden och kontinenten. 

Silverskatt funnen i Kuusamo. Under orostider grävdes ofta dyrbarheterna ner i marken för att skyddas från rövare.
Då kristendomen hade omfattats av de flesta folken i Europa var finnarna fortfarande hedningar och dyrkade olika andar och naturväsen. Levnadsförhållandena var enkla och primitiva och det var familjen och stammen som gav individerna trygghet och överlevnadsmöjlighet. Det fanns ingen centralmakt, ingen stat, men ett visst samarbete förekom mellan de olika stammarna framför allt i försvarsfrågor.
Ekonomiska intressen i kombination med missionsiver mellan de två kristna konkurrerande kyrkorna ledde till en kamp mellan öst och väst om att få inlemma Finland i sitt maktområde.
Den glesa befolkning som fanns i Finland under tidig medeltid var koncentrerad till landets sydvästliga del och till de fruktbara stränderna av det finska insjösystemet. Nyland hade lämnats så gott som obefolkat, vilket berodde på att människorna inte ville utsätta sig för de faror som kunde hota bosättningen från havet. Tiderna var osäkra och de kombinerade handels- och vikingafärder som svepte förbi Finlands sydkust gjorde att befolkningen föredrog den relativa tryggheten i det inre av landet.

Vikingatida dräkt



Aktiveringsuppgifter:

  • Vilka teorier finns om det finska folkets ankomst till Finland?
  • Vilka uppfattningar finns om den svensktalande befolkningens inflyttning?

 

Korstågstiden och Kalmarunionens tid

De europeiska folken hade i stor utsträckning anammat kristendomen då det första årtusendet led mot sitt slut. Det hade emellertid inte skett utan knot och missionsverksamheten stöddes därför ofta med svärd. År 1054 blev brytningen mellan den västliga katolska kyrkan och den östliga ortodoxa kyrkan definitiv. Den ortodoxa kyrkan hade med Novgorod som utgångspunkt spridit sig mot Karelen och påvekyrkan uppmanade därför svenskarna att företa korståg till Finland för att ansluta dessa gränsmarker till den västliga kyrkan.

Korstågstida dräkt


Finlands första gräns drogs enligt Nöteborgsfredens bestämmelser 1323

Finland kristnades genom tre korståg av vilka det första företogs till Egentliga Finland av Erik den Helige och biskop Henrik på mitten av 1150-talet. Birger Jarl företog det andra korståget till Tavastland cirka 1240 och Tyrgils Knutsson fullföljde arbetet genom det tredje korståget som gick till Vuoksens dåvarande utlopp i Finska viken år 1293. Missionsverksamheten säkrades genom att tre försvarsanläggningar uppfördes (Åbo, Tavastehus och Viborg), vilket också garanterade att de nyvunna områdena underställdes den svenska kronan. Finland kom som ett resultat av korstågen att bildat en enhet inom ett annat land och dess befolkning trodde sig framledes kunna räkna med det beskydd som en organiserad statsbildning kunde ge. I Nöteborgsfreden 1323 säkrades Finland till den nordiska samhällsformen och den västliga kulturkretsen, då Sverige slöt den första kända freden med den dåtida nordryska statsbildningen Novgorod.
Från medeltiden och långt in på 1700-talet bodde den absoluta huvuddelen av Finlands befolkning på landsbygden. Våra sex medeltida städer (Åbo, Viborg, Nådendal, Borgå, Raumo, Ulfsby) hade sammanlagt endast några tusen invånare, men spelade en viktig roll för handelns och hantverkets utveckling. Handeln  dominerades av den tyska Hansan som hade mer eller mindre monopol på utrikeshandeln. Den viktigaste importvaran var salt, men tyger, vapen, redskap och kryddor fann också sin väg till de finska pörtena. Exporten bestod framför allt av skinn, men också av tjära, hudar, fisk, havre, smör och honung.     


Aktiveringsuppgifter:
  • Förekom det i verkligheten korståg till Finland? Var de i så  fall korståg?
  • Vad kan ha motiverat främmande folks intresse för Finland

Jordbruksmetoderna var primitiva och avkastningen dålig varför befolkningen ofta blandade bark i brödet för att dryga ut kosten. Boskapsskötsel förekom inte i den form vi känner till, utan djuren (med undantag av dem som skulle avla till följande sommar) slaktades på hösten. Foder odlades inte utan all mark användes till odling av livsmedel (korn, rovor, bönor och ärter) och spånadsväxter (lin och hampa). Utvecklingen hämmades på grund av det dominerande tegskiftet, men i stället var den lokala samhörighetskänslan stark. I östra Finland var svedjebruket förhärskande

Magnus Erikssons landslag lade grunden till den enhetliga rikslagstiftningen

Trots att befolkningen i vårt land under medeltiden var en jordbrukande landsbygdsbefolkning kom man småningom att kunna skilja mellan fyra olika befolkningsgrupper. Vid sidan av bönderna fanns hantverkare och handelsmän (borgare) i städerna, och dessutom uppstod en fåtalig adelsgruppering, som tillsammans med prästerskapet utgjorde samhällets högsta skikt. Adeln svarade för militära och administrativa uppgifter i kungens tjänst. Kyrkan var en betydande maktfaktor under medeltiden vilket understryks av att kyrkan hade rätt att uppbära egen skatt (tiondet) av befolkningen.  Vid sidan av att de andliga uppgifterna handhade prästerskapet och kyrkan också fattigvård och undervisning.
Centralmakten stärktes och utvecklades under medeltiden. Det skedde dels genom att vi fick en rikslagstiftning som ersatte de gamla landskapslagarna och dels genom den administrativa och militära kontroll som slottshövdingarna utövade i konungens namn. Samtidigt innebar det att befolkningen pålades skatter för att betala de kostnader som förvaltning och försvar krävde. För att skydda befolkningen mot ryssarna i de oroliga gränstrakterna i öster byggdes en ringmur runt Viborgs slott, och senare mot slutet av medeltiden anlades Olofsborg.

Den Helige Olav Nordens skyddshelgon gav namn åt Olofsborg skulle skydda den karelska  befolkningen

Då den danska drottningen Margareta besteg den svenska tronen förenades de nordiska länderna i en personalunion som kallas Kalmarunionen (1389-1521). Unionstiden kännetecknas av inre splittring och maktkamp. I Sverige-Finland var befolkningen rädd för att det danska fogdesystemet skulle leda till att bönderna förlorade sin frihet, och därför kom en rad uppror att riktas mot de danska härskarna. Den finländska befolkningen fann först en trygghet i unionen eftersom det medförde ökad trygghet mot ryssarna och samtidigt gynnades vi av att vårt rättssystem utvecklades. Senare kom dock även finländarna att vända sig mot danskarna.


Aktiveringsuppgifter:
  • Vad  förklarar  kyrkans  starka  ställning i medeltidens  Europa  och vad menas med begreppet investiturstriden?
  • Varför påstår en del forskare att Kalmarunionen egentligen inte var en union?
  • Vilka motiveringar kan man tro att kyrkan hade för att stöda Kalmarunionen?



TakaisinSeuraava

HISTORIA
Historia 5
Historia på distans
Allmänt, kurs 5
Studieplan
Kursinnehåll
 
1. Finlands förhistoria
2. Finlands anslutning till den västerländska kulturgemenskapen
3. Den nya tidens vindar
4. Stormaktstiden
5. Frihetens och nyttans tid
6. Finland - den ryska örnens byte
Uppgifter
Litteratur och länkar
Kursutvärdering
 
UtbildningsstyrelsenDistansgymnasiet EDU.FI